Awesome day
Arbetsintyget fixat - liftkort FIXAT!!! SOM jag har åkt idag. Helt underbart att vara uppe på berget igen. Vill passa på att tacka Nils Björkman på Länna för alla grejer. Så, även denna säsongen är jag galet kittad och sjukt snygg... :)
Dagens vapendragare var mina rommies: Marcus, Linus, Philip, Linus.
Time flies
- Why did the young boy throw is watch out the window?
- Cause, he wanted to see time fly.
Det har redan gått en hel vecka!! Folk, turister & säsongare, börjar komma till byn. Sakta men säkert kommer byn till liv. Liftarna öppnade igår men jag har ännu inte skaffat mig ett lifkort. Jag inväntar mitt arbetstillstånd så jag kan få mitt liftkort rabatterat! De senaste dagarna har det snöat galet mycket. Jag längtar upp till de snöklädda topparna och tanken på att jag ännu inte varit uppe där är skrämmande.. Illa!
Veckan som gått har varit en absolut-inget-planerat-semester-vecka... Tagit det härligt lugnt, träffat mycket folk, ätit gott och druckit ännu godare... Helgen har kantats av "season-openings" och det har varit galna fester. Öppningen av Le Rouge som är en mycket trevlig restaurang/bar/aprés ski var svårslaget med en god buffé och ett minst sagt spännande live-band... Franska bögar med saxofoner = succé!
Söndag, 1:a advent. Lite sorgligt att inte vara hemma och pynta, baka, mysa och allt det där juliga man ska göra.. Förra säsongen gjorde hela stugan en kraftansträngning och pyntade hela lägenheten med pynt från staden som vi lånade på obestämd framtid... Jag och Lisa ska garanterat föreslå detta för killarna hemma. Vi får se vad vi får för reaktion - annars får vi väl göra en räd själva...
Förtsättning följer på julejakten!
(Bilder och ev. film från Le Rouge kommer, om jag vet hur jag ska lägga upp det...)
A.
En bild säger mer än 1000 ord...
Som sagt, liftarna har inte öppnat men vi var tvugna att åka! Så det var bara att börja gå...
Njut! För det gjorde vi!
Swedish House Mafia
Den svenska maffian har anlänt! Och vi har anlänt med bravur! Vi är redan goda vänner med ansvarig (Jean-Eric) för lägenhetshotellet, Alba, vi bor på. SOM vi har ändrat och möblerat! Vi tyckte att vi saknade en del prylar till köket, bl.a. ville vi ha en till kyl, vi ville gärna byta ut en soffa, vi frågade också snällt om han inte hade en extra säng.. JODÅ! Etagé-lägenheten är ett fynd, tänk att det finns något sånt på Alba. Alba - även känt som säsongarnas mest nääästy boende med kryp och sjukdomar på heltäkningsmattorna, som schweizarna konstigt nog, har satt upp på väggarna istället. Mycket lustig! Men vår lägenhet är lite extra ordinär utan heltäckningsmattor på väggarna och beröm och kommentarer strömmar in! Som tack för hjälpen så fick Mr. Alba (Jean-Eric) en blomma med ett tack-kort. Mycket moget och vuxet gjort. Pluspoäng!
Sen jag kom har hela Verbier legat i en tjock dimma men som nu börjat lätta. Härliga promenader med underbara utsikter. Bilder kommer! Eftersom jag redan har jobb fixat från förra säsongen och inte börjar jobba förens den 1 dec så har jag det ganska gött. Med andra ord har jag det fööör bra!
Det har ännu inte kommit så mycket folk till Verbier utan det är de gamla rävarna som finns här. Underbart såhär på försäsongen innan det blir så mycket folk och stök... Ikväll blir det middag, liksom igår, men tanken är att det ska bli lite lugnare än gårdagen. Får se hur det slutar... Vi tänkte nämligen ladda för morgondagen då vi får påfyllning och ytterligare två av våra rommies, Marcus och Philip, kommer. Sen saknar vi bara Emma, som kommer i slutet av december. Sen är vi fullt antal, alla 7 stycken.
Inga liftar öppna ännu så har inte åkt några skidor. Abstinensen är olidlig!! Beroende på vädret ska vi nog klättra upp en bit på berget bara för att få några härliga svängar! Can't wait!
Kärlek till er alla
Mina damer på mina herrar
Jag gör det igen – jag lämnar Sverige för ännu en säsong på alpberget jag har förälskat mig i. Det finns magi I det vita fluffet! Jag har tänkt dela med mig lite av den magin genom att börja blogga. Sann hat-kärlek från min sida! Med denna skräckblandade förtjusningen får vi se var det slutar… Så därför har jag helt enkelt bestämt mig för att go-with-the-flow och göra som alla andra och vika ut mig (och andra, moahahah) på detta osociala elektroniska sätt.
Jisses! Det känns som det var igår jag var här! I skrivande stund sitter jag i vardagsrummet och då inte hemma i lägenheten utan på Pub Mont-Fort… Jag är lyckligt framme, installerad och välkomnad av en trevlig kommité. Det snöar utanför och man känner i luften hur Verbier laddar inför kommande säsong. Och jag är inte sen – jag laddar med resten av byn!
